I dessa dagar med skolavslutningen inpå knuten så kommer tanken om inte... så skulle Saga slutat 9:an nu.
Jag känner ingen bitterhet eller stor sorg kring den tanken utan mer en tanke kring livet och att vi inte har någon aning om vad det har att ge oss människor.
Hennes årskull, -98:orna, slutar i år nian och ska gå vidare till gymnasiet, de som hon delade de första 10-12 åren med på förskola och skola. Delade så mycket i uppväxten men idag finns inget av det kvar mer än i minnet och tankarna hos både Saga och oss då och då. Inte ofta men ibland, som jag skrivit i tidigare inlägg, så dyker dessa tankar upp och jag känner att de behöver få göra det då.
Hur som helst så det som kommer till mig i dessa dagar är att om inte hennes epilepsi hade kommit så hade även hon slutat 9:an med framtiden framför sig med allt vad det innebär. Men å andra sidan om inte epilepsin hade kommit så hade vi kanske inte haft vår fina och underbara tjej som vi har idag och vi hade inte lärt oss att uppskatta livet för vad det är och ta tillvara på livet här och nu. Och hon har sin alldeles speciella framtid framför sig som blir så bra vi gör den för henne men en sak vet jag och det är att vi inte behöver oroa oss i dessa avslutningstider för vad vår dotter gör. Allt det som ungdomar gör och egentligen ska utforska om livet men som förälder är så jobbigt att behöva gå igenom med all oro som det för med sig. Jag vet, har varit där med våra två stora tjejer.
Men det är det liv vi har och som Saga har vilket hon är nöjd med och vi känner att vi inte vill ha något annat liv heller för det liv vi har är det bästa för oss, vi gör vårt liv till det vi själva vill och vi trivs väldigt bra med det. Vi har så smått börjat förbereda henne och oss själva på att hon bara ska gå ett år till på Ängen och sedan ska hon till gymnasiet i fyra år. Hon behöver lång förberedelse och mycket mycket påminnelse både muntligt och i bildform. Och hon kommer klara det galant våran kämpe och ängel.
Nu önskar jag alla Sagas "gamla" klasskamrater, -98:orna, ett bra avslut på 9:an och
ett skönt sommarlov innan gymnasiet väntar.
Lycka till Och var rädda om er!
2 kommentarer
Tina
11 Jun 2014 05:42
Ja... Kan inte låta bli att le. Hade missat detta ditt inlägg och såg kommentaren på mitt.
Slutsats: högtider som skolavslutningar gör något med en.
Såklart.
Vi blir lite skörare inför alla festligheter och tro o hopp inför framtiden❤️.
Kram och trots det tunga temat så känner jag, återigen att jag uppskattar så mycket, detta att knäna igen sig i någon annan.
Tack Ann för att du finns och bryr dig om!
Kram!!
Lena Sundqvist
11 Jun 2014 19:56
I dag har min 98a gått ut högstadiet och tårarna trillade, stora tösen samtidigt som taggen gnager i vetskap att min superhjälte aldrig kommer dit hans syster är nu. Men han och Saga har så mycket annat, så mycket som är unikt och underbart att det uppväger alla taggar i hjärteroten men självklart när den blomster tid skär i öronen så skär den i hjärtat för våra underbara unika barn. TACK min vän för det fina armbandet.
Kommentera