Jag har hunnit tänka mycket de här dagarna som Saga varit på lägret. Har fått korta smsrapporter och kort  från assistenten och det har varit helt underbart. Men har inte pratat med Saga någonting. Det är en underlig känsla men nyttigt också.
De var i tisdags på Bodaborg och Saga hade kämpat och kämpat trots kramper och frånvaro men ändå så ville hon fortsätta. Fick ett sms sent i går kväll att Saga kom tvåa i danstävlingen på discot de hade... är så glad för Sagas skull, hon har nog vuxit jättemycket som person under denna vecka. Nu gäller det "bara" att vi kan förvalta detta på ett bra sätt hemma. Och det ska vi banne mig göra... Hon har ju ett läger till på Ågrenska som väntar henne. 
Detta är så stort för henne och för oss.  Hon är ju trots allt mitt i tonåren även fast det mentala inte är där
och det gör det extra svårt att inse alla gånger.  Men detta får bli starten på en ny väg. Och detta  att vara så många i grupp som alla har sin epilepsi och även annnat är ju så bra. Dels för att se att man inte är själv med sin epilepsi men också att träna på att t.ex. samarbeta som de hade gjort en av dagarna...
Detta läger verkar så välorganiserat och med tydliga regler och aktiviteter så det är helt otroligt. Tack Anna och alla ni ledare för det arbete ni gör för ungdomarna.
 
Efter en midsommarhelg med många och långa kramper och flera doser akutmedicin så kom vi iväg på Sötåsen  summercramp för Saga. Lämnade henne i söndags och det var inga svårigheter, hon hade sett fram och längtat efter  lägret. Svårigheten låg hos mig, det var verkligen tungt att lämna henne mitt i en av de jobbigare perioderna. Och det handlar inte om att jag tycker att det är svårt att vara ifrån henne (det är det ju förstås) utan mer för oron med hennes kramper och droppar där hon kan skada sig. Vilken delvis hände i söndags då hon fick en dropp där hon slog i ansiktet o en tand blev lös. Det var bara att ringa tandläkaren och de åkte dit med henne så det löste sig på bästa sätt. 
Har fått en del rapporter och Saga har det så kul och roligt. De är imponerade över hennes positiva inställning till allt trots återkommande kramper så är hon på't igen. Vi har en riktig kämpe till dotter och det är  så underbart att andra också ser det. ♥♥♥
 
Har haft några härliga dagar tillsammans med Ammi o Inger med cykling, promenader och mycket prat. Tack för de härliga dagarna ♥.  Nu regnar det så jag sitter med en god bok i soffhörnet. 
♥♥♥ Kramar alla och hoppas ni har det gott ♥♥♥
Idag kände jag en stor portion glädje och tacksamhet över att Saga kunde vara på Busfabriken i 3 timmar utan någon kramp. Hon hade som vanligt någon kort frånvaro men det är helt ok bara de stora håller sig borta...
Hon och asistenten hade det så roligt och gjorde de flesta sakerna - dock inte rutschkanan som är som "fritt fall" och det gjorde inget kan jag ju säga. Men det syntes att hennes kropp inte orkade hela tiden, de kom och pausade hos mig ungefär varje kvart men sedan också när hon klättrat upp för "vulkanen" en gång och skulle göra det igen så orkade inte kroppen utan hon föll ner två gånger i rad.
Men som sagt var - hela tiden gick det bra och det är det viktigaste. Vilket lyft det känns som det är med en utomstående assistent för Saga. Jag och hon får lite distans till varandra - vilket inte skadar känner jag - både för hennes och min skull. Sedan kan vi göra andra saker också där vi tidigare har kännt att vi behöver vara två som kan hjälpas åt om hon krampar eftersom vi inte har dubbelbemanning. Nu kan vi göra det för då finns jag med också fast som mamma då och det är inte helt fel ♥.
 
Det var skönt att inte vara hemma idag då dom har bilat upp badrumsgolvet idag och det lät oerhört mycket hörde vi när de höll på en liten stund när vi kommit hem. Så underbart att bostadsanpassningen i badrummet är på G nu så blir det lättare för Saga att duscha/bada och lättare för oss om hon krampar i badet, vilket hon tenderar att göra.
Nu har vi midsommar snart och efter det så ska Saga på Sötåsenlägret - det är med fjärilar i magen som jag tänker på det nu men jag vet också att Saga kommer att ha så kul... men tankarna finns ju där om hon skadar sig. Men det kan hända när som helst och var som helst och det finns sjukhus i närheten. Och jag ges möjlighet att träffa fina vänner under några dagar, det är med glädje som jag tänker på det.
Kramar till er alla och