Kramper igår
kramper i natt
min mamma fyller 82 idag
saga krampar och ramlar
hon springer/snubblar omkring
helt borta
min fina syster kommer till mamma
solen skiner
våren är här
saga sover efter akutmedicin
kan vi åka över till mamma
livet rullar på
och det är bara att åka med
i glädje o ledsamhet
i det mest fantastiska
och det lite jobbigare
men livet är ändå underbart
kramar
 
Nu känns det som att planeringen inför familjehelgen börjar få struktur, bara hoppas att de personer som är bokade håller sig på benen,  så det känns bra. Det är mycket som ska klaffa och fungera. 
Jag ser så mycket fram rmot helgen, det är så roligt och givande att träffa andra familjer. Både för oss föräldrar men också för barnen.  
Våren har ju kommit, även fast det förstås kommer bakslag då och då, och det är så skönt. Har tagit fram Sagas dubbelcyckel och snart nog kommer säkert studsmattan fram. Härligt! Och snart, om 1,5 månad, kommer Sandra hem från 9 månaders studier i Kanada. Tänk vad tiden ändå går fort.  
Det känns inte så när man sitter mitt i allt. Just nu har jag en gnagande oro, för jag vet att snart kommer skovet som bryter ner Saga igen. Hon har haft två veckor med någon dag då och då helt fri från anfall/kramper,  de andra dagarna har hon haft några mindre anfall/kramper per dygn. För oss är det bra och lugna dagar ändå. Dessvärre har hon de senaste nätterna  haft flera GTK kramper per natt, och det kan betyda att skovet är på ingång men samtidigt vet vi inte eftersom hennes epilepsi hela tiden förändras...
Hon vaknade precis efter 4 GTK i natt och när hon gick upp så var hon ostadig i gången och pratet fanns inte. Hoppas det är tillfällig påverkan av natten... Ska hursomhelst göra oss redo för skolan några timmar och sedan blir det fredagsmys med tacos. 
 
Har inte mycket mer att skriva än att jag önskar alla de familjer som kämpar med sina barns epilepsi, i alla dess former,  ska få en lugn o fin helg i solens och lugnets tecken.  Vi finns för varandra med mycket respekt, ödmjukhet och kärlek.
 
Många kramar o lycka till alla.
Idag är det Purple Day
 
Vi måste alla kämpa tillsammans för att
få till en bättre vård, bättre forskning, mer kunskap m.m
om epilepsi och alla dess olika former och syndrom.
Alla är lika viktiga inom epilepsispektrat och alla
måste få den hjälp som de behöver.
Tillsammans blir vi starka mot 
denna jobbiga sjukdom.
 
Stöd epilepsin, lokalt eller nationellt.