Har en väldig konstig känsla i kroppen just nu. Lämnade
Saga på sommarvecka i måndags på hennes älskade
Ågrenska. Hon hade då haft två veckor som varit lite
lugnare med nattlig kramper och någon mindre på dagarna.
Vi vet ju att skoven kommer med intervaller på ca 2 veckor så
det var med lite skräckblandad förtjusning som vi lämnade
och informerade om statusen.
Känner oss så trygga i att hon har det bra
men känslan av oro finns under skinnet hela tiden.
Har inte hört något vilket vi känner att vi "måste" tolka som att allt är
som det ska och att Saga mår "som vanligt".
Men har skovet kommit, krampar hon mycket, har hon
behövt mycket akutmedicin??? Frågor som finns i oss...
Men även tankar som om hon har kunnat gå på Liseberg,
badat, åka "soffan", gå på klipporna och allt annat
som hon älskar att göra där?
Men bara att hon är på sitt sommarläger är underbart
för henne, vi måste måste tänka så.
Älskar vårt hjärta och vår kämpe så mycket,
saknaden är stor efter henne, men snart hämtar vi henne igen.
Vår fina och bästa ängel
SAGA.
Sagas sandhjärta från stranden på Ågrenska
4 kommentarer
Tina
10 Jul 2014 08:45
Jag beundrar er styrka!
Och jag tror precis som du skriver; hör ni inget så är det bra.
Kram❤️
Birgitta
10 Jul 2014 08:57
♥♥♥
Kram Gittan
Ylva fröjd
10 Jul 2014 09:48
❤️ Kram Ylva
JennyD
10 Jul 2014 13:06
Massa kramar till er♥♥♥♥♥
Kommentera