Då har Saga återigen en tung period med mycket akutmedicin och kraftiga generella toniska-kloniska kramper som är så jobbiga för hennes kropp. Och de är så jobbiga för oss som står bredvid... Men jag visste ju att de något lugnare dagar som Saga haft inte varar för evigt, även fast hoppet för varje dag växer "att nu kanske det är slut med anfallen" (patetiska tankar eftersom jag vet att det inte är så men hoppet är ju det sista som överger människan). Jag vet ju att det är så här vi har det och vi får glädjas åt de lugnare dagar som då och då kommer och ibland blir några i rad, som denna gång. Men ändå så är det så jobbigt... att jag aldrig vänjer mig... jag vill inte känna det så här för jag vet ju hur vi har det och jag vet ju att det är så här det är.
 
Nu håller vi tummarna att det värsta är över till fredag då "Min stora dag" helg väntas för Saga... Jag önskar av hela mitt hjärta att Saga får glädjas åt sin alldeles egna dag tillsammans med oss som älskar henne allra mest.

2 kommentarer

Lena Sundqvist

26 Jul 2012 07:22

KRAMAR ! hoppas så innerligt att ni får en helg fri från anfall och fylld av glädje för er alla.

Jenny

28 Jul 2012 21:26

Kramar till er alla och hoppas på en lugn helg 💗💗💗

Kommentera

Publiceras ej