Att inte räcka till är väl en känsla som alla har då och då, vissa mer sällan än andra. Det var någon klok person som sa att under en viss tid i livet så ska man "bära" både barn och föräldrar. Har konstaterat att jag är där nu och det gör jag så gärna och med glädje men ibland så rinner det över på alla håll, som tur är så händer det oftast inte från alla håll samtidigt.
Hade jag inte haft vår älskade dotter Saga som har så stora behov av hjälp och stöd hela tiden så hade känslan inte varit så stark tror jag, men vet inte eftersom jag inte känner till något annat än den situation som jag själv lever i. Alla har sitt och sin livssituation som ser så olika ut för oss alla...
Men känslan att inte räcka till är jobbig och skapar lite ångest måste jag säga. Jag försöker slå det ifrån mig och inte låta den känslan slå rot och bryta ner mig, lyckas ofta men långt ifrån alla gånger.
Jag försöker hålla kvar den härliga känslan från dagen i Söderköping med STORA glassar från Smultronstället, fin miljö och en snabb men mysig träff med syster och systerdöttrar. Saga klarade den stunden sååå bra trots kramper och akutmedicin på vägen dit. Jag har så mycket att vara glad för och jag vet att jag gör allt jag kan åt alla håll och kanter. Saga ger mig så mycket glädje och energi...
