Är nu på Folke Bernadotte Regionshabilitering, FBH, och Saga
pratar och träffar olika peronser dagligen. Hon jobbar som
pratar och träffar olika peronser dagligen. Hon jobbar som
hon inte gjort på flera år, hon har halvtimmes arbetspass
med logoped, arbetsterapeut, neurospykolog,
sjukgymnast, lärare osv... Hon är så slut efter lunch
så hon orkar nästan ingenting. Men hon, som vanligt, kämpar
på så gott hon bara kan. Men idag har de bokat in en musiklärare som
kommer enbart för att träffa Saga så hon får sjunga lite, som hon älskar.
Det är tunga dagar känner jag också. Mycket som ska pratas om, funderas över,
berättas om och titta tillbaks på. Många minnen och tankar kommer
när man ser tillbaks på hur tiden var innan epilepsin tog klorna i Saga
och hur utvecklingen har gått, eller rättare sagt inte gått, framåt utan
mest stått stilla eller gått bakåt.
Men återigen får vi bekräftat att det är en positiv, glad och skojfrisk
tjej vi har som har livsglädjen som bär henne framåt och med en
trygghet som gör henne lugn och fin.
Det gör mig så glad att höra att hon uppfattas så för då känner
jag att vi har gjort allt vi kan för att hon ska ha ett så
gott liv som möjligt. Och självklart kommer vi fortsätta
att ge henne denna trygghet och stötta henne så mycket det bara går.
♥ KRAM OCH LYCKA ALLA ♥
